Litteraturforskningsdagarnas författargäster är debutförfattare och professor i allmän litteraturvetenskap Hanna Meretoja och estradpoet, författare och aktivist Rosanna Fellman. Under den traditionsenliga författarintervjun fungerar doktorand Johanna Slotte Dufva som moderator. Temat för det tvåspråkiga (finska, svenska) intervjutillfället är det akademiska och intellektuella perspektivets betydelse för skönlitteratur och erfarenhet av att skapa skönlitteratur. Tillfällets rubrik är ”Forskning, roman, diktning – en diskussion om skrivandets erfarenheter”.

Evenemanget, som är öppet för alla, arrangeras i samarbete med Åbo stadsbibliotek.

Tid: 4.5.2023 18.00–18.45
Plats: Åbo stadsbibliotek (Slottsgatan 2), informationssektion

Bild: OpenStreetMap

 

Bild: Jussi Vierimaa/WSOY

Hanna Meretoja är debutförfattare och professor i litteraturvetenskap vid Turun yliopisto. I sin roman Elotulet (WSOY, 2022) visar hon fram flera av sina forskningsämnen, bland annat frågor kring vattnets kulturella signifikans, sambandet mellan litteratur och filosofi, friktionen mellan liv och narrativ och berättande om trauma och sjukdom. Hennes mogografier inkluderar The Ethics of Storytelling: Narrative Hermeneutics, History, and the Possible (2018, Oxford University Press) och The Narrative Turn in Fiction and Theory (2014, Palmgrave MacMillan), och hon har redigerat verk som The Use and Abuse of Stories: New Directions in Narrative Hermeneutics (2023, Oxford University Press) and The Routledge Companion to Literature and Trauma (2020, Routledge). Romanen Elotulet utspelar sig under en enda kväll och använder sig av fiktiva medel för att undersöka överlappande existentiella kriser och flätar samman personlig ångest med globala nödlägen, det vill säga pandemin och miljöförstörelse. Inför fundamentala frågor om liv och död rör sig reflektioner om människans öde från den individuella upplevelsen till cellnivån och vidare till planetära dimensioner. I Elotulet flyter det filosofiska och materiella in i varandra. Romanen försöker hitta formen för upplevelsen av att falla, att förlika sig med det olösta och upplösningen av tiden, vilket kräver ett uppvaknande från illusionen om kontroll till medvetenheten om existensens fundamentala slumpmässighet.

 

Bild: Niklas Sandström

Rosanna Fellman är estradpoet, författare och aktivist. Fellmans poesi är influerad av spoken word traditionen, humor, flerspråkighet och den samtida samhällsdebatten. För debuten Strömsöborna (Förlaget M, 2019) mottog hon kulturpriset Vimma 2019. Hennes flerspråkiga satiriska diktverk Republikens President – Tasavallan Presidentti (Förlaget M, 2022) utkom våren 2022 och belönades med pris från Svenska Litteratursällskapet i Finland.