Keynotes

Konferensens inbjudna talare är professor Rita Felski från University of Virginia. Den andra keynote-talare är professor Kuisma Korhonen från Uleåborgs universitet.

 

RITA FELSKI

Professor Rita Felski från University of Virginia är litteraturforskardagarnas efterlängtade keynote-talare. Till Felskis repertoar hör framför allt utmanande av etablerade läsmetoder. Felskis verk The Gender of Modernity (1995) och Literature after Feminism (2003) främjar båda en genusmedveten läsning. Den nyligen till finska översatta Uses of Literature (2008) behandlar förhållandet mellan text och läsare utgående från affektteori. The Limits of Critique (2015) handlar däremot om den misstänksamma och kontextualiserande läsningens intellektuella metoder, som att låsa in verk i historiska bubblor. I dess ställe föreslår Felski en ”postkritisk läsning”, vilket innebär att texterna behandlas som levande utanför tiden för sin tillkomst, och vidare undviker att ställa läsarens förmåga att tänka och känna gentemot varandra.

https://english.as.virginia.edu/people/rita-felski

 

KUISMA KORHONEN

Konferensens andra keynote-talare är Kuisma Korhonen, professor i litteratur vid Uleåborgs universitet. Hans arbete har fokuserat på förhållandet mellan essäistik, samt annan litteratur, och etik, politik, historia och minne. Bland hans verk kan nämnas Textual Friendship: The Essay as Impossible Encounter (2004), Tropes for the Past: Hayden White and the History/Literature Debate (ed., 2006) och Chiasmatic Encounters: Art, Ethics, Politics (co-ed., 2018).

 

JENNI RÄINÄ

Litteraturforskardagarnas författargäst Jenni Räihä (f. 1980) är författare och journalist från Uleåborg. Hennes verksamhet inkluderar såväl romaner som krävt djupgående bakgrundsforskning som estetiskt ambitiös facklitteratur.

Det facklitterära verket Reunalla. Tarinoita Suomen tyhjeneviltä sivukyliltä (På kanten. Berättelser från Finlands uttömmande sidobyar), skapat tillsammans med fotografen Vesa Ranta, vann Botnias litteraturpris 2018 och det kollaborativa verket Metsä meidän jälkeemme (Skogen efter oss) vann Fack-Finlandiapriset 2019. Det som förenar verken är en kritisk syn på strävandet efter ekonomisk tillväxt och effektivitet samt oron över dessa tvås negativa inverkan på människor och natur.

Räinäs debutroman Suo muistaa (Träsket minns, 2022) fortsätter den från facklitteraturen bekanta undersökningen av människans förhållande till naturen och reflekterar, delvis ironiskt, över våra möjligheter att lösgöra oss från en produktivitetsekonomi. Den historiska romanen Vaino (Förföljelse), publicerad 2025, är inte endast en ”fiktiv släktforskning” utan även en bitande och aktuell skildring av anfallskrig, förtryck och lidande.

I författarintervjun (på finska) kommer vi att höra vad denna erfarna utforskare av gränsen mellan det verkliga och fiktiva har att berätta om vad som skiljer dessa två, hur hon närmar sig dem och om deras betydelse i vår samtid.